SIngen annanstans i världen finns en samling teaterkulisser från 1700-talet som kan överträffa den som är bevarad från Drottningholms slottsteater. En samling som består av drygt 600 föremål .

Från och med nu fram till och med den 25 maj kan man se en av teaterkulisserna på scenen i ett vaxljusliknande flimmer.

– Om man ser på scenen nu ser det exakt likadant ut som det gjorde när kulisserna användes på Gustav III:s tid, berättar Åsa Tillman, teknisk chef och kulturarvsansvarig på Drottningholms slottsteater.

Man kan även besöka Dejeunersalongen och se konservatorerna arbeta.

Två scenbilder av 21

Av de 21 scenbilder som finns i magasinet har de valt ut två: Ett Joniskt Tempel, målad av den italienske teaterarkitekten Carlo Galli Bibiena 1774 och Trädgård, målad av Gustav III:s franske arkitekt Louis Jean Desprez 1788.

– Den som står på scen nu är den av Carlo Bibiena och det är en av de mest värdefulla scenbilder som finns bevarad i hela världen. Den har vi mätt upp till totalt 300 m2 yta, säger Åsa Tillman.

30 miljoner behövs

Drottningholm blev 1991 ett av Unescos världsarv, Sveriges första på listan. I området ingår slottsteatern och att bevara kulisserna ingår i Drottningholms uppdrag att bevara världsarvet till nästkommande generationer.

Hela projektet har kostat 1,8 miljoner. Något de fått stöd från Kungliga vitterhetsakademien för att kunna genomföra.

– Att konservera hela uppsättningen som vi har i magasinet skulle kosta ungefär 30 miljoner kronor, säger Åsa Tillman.

Fokus på bevarande

Konservatorsateljén har de i ett partytält i Dejeunersalongen på teatern. Här använder de sig av Drottningholmsmetoden. Man vill inte återskapa måleri eller annan dekor utan bevara så mycket som möjligt från alla olika tidsperioder

– Det kanske inte syns så mycket att vi varit där, utan vårat fokus är ju bevarande, säger målerikonservator Ewa Björdell som även varit med och bevarat hela byggnaden.

Kulissernas resa – glömda i 120 år

Alla kulisserna användes flitigt på 1780-talet. Men sedan blir Gustav III skjuten på maskeradbalen 1792 och då blir det slut på all teater i Sverige.

– Hans son, kung Gustav IV Adolf, han hatar teatern så han stänger alla teaterhus i hela landet, berättar Åsa Tillman.

Kulisserna läggs på en hög på scenen där de glöms bort i över 120 år tills de återigen hittas 1921.

De användes sedan på scenen fram till 50-talet då man insåg att de var alldeles för sköra för det och då magasinerades de på teatern.